Alla minnen, alla skratt vi delat med varann, jag saknar dig.
Jag saknar dina kramar, jag saknar våra  långa telefonsamtal och jag saknar våren/sommaren 09, fyfan va kul vi haft.
Du var mitt allt, det är du fortfarande.
Jag vet ientligen inte vad det är som har hännt.
Det kanske ska vara såhär, men jag gillar det inte.
Jag tänker på dig varje dag.
Tänker på hur jag ska klara resten av mitt liv utan dig.
Visst, jag kommer klara mig, men jag kommer ha ett hål i hjärtat, där du skulle vart.
Blir bara ledsen när jag tänker på hur underbar du ientligen är, även fast du har svikit mig, jag vet inte om jag har gjort något, det är inte bara ditt fel, men jag mår piss av det.
Och vill att det ska fixa sig, visst, vi kanske inte kommer bli bästa vänner igen, men jag kommer kämpa för dig.
Jag tänker inte lämna dig, jag kommer alltid finnas vid din sida.
Och vet du vad ?
Första gången du sa " jag älskar dig, du är världens bästa bff " , vet du hur jävla glad jag blev då ?
Jag blev varm i hela kroppen, du gjorde min dag, du fick mig att känna mig älskad, att någon älskade mig på riktigt, och jag vet att du gjorde det.
Och du vet att jag älskar dig fortfarande.
Bff, best friends forever, vad tog ordet forever vägen ?
Oliver, jag älskar dig för mycket.
Jag kommer alltid att älskar dig, du är mitt allt



10 juni, så jävla lycklig.



Wherever you are, wherever you do, i will be right here waiting for you.
Alla ord och meningar är inte sant, men jag vill du ska veta hur jag känner, kommer vänta tills du ändrat dig.
Kommer vänta på dig.