Det går inte att beskriva med ord, hur viktig denna personen är för mig, mitt liv. Mitt allt, precis som resten av min familj är. Ljuset i mitt liv. Ibland önskar jag att jag ska vara liten igen, så jag inte är lika jobbig som jag är nu, men det förstod ju dom innan jag växte upp, att jag skulle bli en tonåring, en jobbig sådan. Det är väl dom flesta? Det finns så mycket jag har sagt till pappa som jag ångrar, som jag inte menat, men jag vet att han förstår, han vet att jag älskar honom och kommer göra det förevigt, men samtidigt är det tungt och tänka på allt jag gjort som jag ångrar. En av dom bästa personerna i mitt liv är min pappa, jag kommer alltid älska honom och jag kommer aldrig glömma honom, vad som än händer. Han har fått mig att skratta så mycket, han kan vara så pinsam ibland men endå så jävla rolig!  Jag älskar dig pappa, jag är så fruktansvärt glad att jag kommer få växa upp med dig. ♥